Tjugo ord. En civilisations sätt att tänka.

Inom indiskt tänkande är karma principen att varje handling sätter en orsak i rörelse — den formar karaktär, omständigheter och framtid, inte som straff utan som naturlig konsekvens.

Dharma är tanken om rätt handling anpassad efter ens natur, roll och sammanhang — mer en kompass än en fast regelbok, och den ser olika ut för en härskare, en förälder eller en sökare.

Långt innan yoga blev en träningsform var det namnet på en familj av discipliner — för andning, sinne, etik och uppmärksamhet — med målet att förena individen med något större.

En mantra är ett ljud, ord eller uttryck som används genom fokuserad upprepning — värdefullt för hur dess rytm och innebörd lugnar sinnet, inte som en magisk formel.

Dhyana beskriver ihållande, fokuserad uppmärksamhet — ett steg i en bredare karta av metoder som indiska traditioner utvecklat för att iaktta och träna sinnet.

Moksha är namnet på tanken om befrielse — frigörelse från upprepade kretslopp av erfarenhet och från begränsningarna hos det konstruerade jaget.

Atman syftar på det innersta jaget — en fråga i centrum av indisk filosofi: vad återstår när allt föränderligt tagits bort?

Brahman är begreppet om en enda underliggande verklighet bakom alla skepnader — ämnet för några av de äldsta filosofiska utforskningarna i Upanishaderna.

Ahimsa är principen att inte skada — i tanke, ord och handling — ett värde som senare kom att forma förändringsrörelser byggda på ickevåldsligt motstånd.

Bhakti är hängivenhetens väg — kärlek och underkastelse inför det gudomliga som en väg till kunskap, skild från vägar som enbart bygger på ritual eller filosofi.

Seva är tjänande som ges utan förväntan om något i gengäld — en handling utförd för sin egen skull snarare än för personlig vinning.

Samsara beskriver kretsloppet av födelse, förändring och återfödelse som många indiska traditioner ser som ett tillstånd att förstå — och till sist lämna bakom sig.

Om betraktas som ett grundläggande ljud i indisk tradition — dess tre beståndsdelar och tystnaden efter dem tolkas som en karta över själva medvetandet.

Namaste betyder bokstavligen "jag bugar för dig" — en hälsning som i grunden är ett erkännande av den andra personen snarare än bara en gest.

Chakra, som betyder "hjul", beskriver energicentra i klassisk yogisk anatomi — ett begrepp med ett specifikt traditionellt ramverk, skilt från många av dagens populära tolkningar.

Ayurveda är Indiens traditionella medicinska system — ett ramverk av kost, örter och livsstil uppbyggt kring individens konstitution och balans.

Bhagavad Gita är en dialog om plikt, handling och jaget — filosofi framförd inte som abstrakt teori utan som råd till en person som står inför ett verkligt beslut.

Upanishaderna är en samling texter som utforskar jagets och verklighetens natur genom dialog och undersökning — bland de tidigaste filosofiska skrifterna i världen.

Ramayana är ett epos som utforskar plikt, lojalitet och rätt handling genom berättelsen om Rama — etik som lärs ut genom berättande snarare än doktrin.

Panchatantra är en samling djurfabler skapade för att lära ut praktisk vishet och statskonst — en av de mest översatta texterna i världslitteraturen.